Hällristningar

Hällristningar har funnits inom flera kulturer över hela världen. De största koncentrationerna har man funnit i Afrika, Skandinavien, Australien, Nordamerika och Sibirien. Figurer och symboler har huggits och knackats in i bergytan. Under forntiden gjordes det med knackstenar och under järnåldern med skarpa huggjärn. Båtar, hjul och vagnar var vanliga motiv. I Norden kan man se och skilja på bonde- respektive jägarfolkets hällristningar. Stenåldersjägarna gjorde de tidigaste ristningarna och troligtvis härstammar de äldsta från år 7000 f Kr. De hällristningar man funnit i södra och mellersta Sverige visar tydligt skillnader i kustområdenas och inlandets motiv. Vid kustområdena kan man se mer båtar och havets djur medans man i inlandet kan se jaktmotiv såsom björn, älg och människor med olika jaktvapen. Vid Häljesta i Köpings kommun finns Västmanlands största hällristningar. På två hällar fann man på 1950-talet 225 figurer och symboler. De har plöjningsmotiv, en bågskytt och ett rutmönster som man antar ska föreställa åkermark samt fotsulor som var ett vanligt motiv. I Björksta kan man se bronsålderns ristningar med skepp, vagnar och fotsulor. År 2005 fann man hittills okända hällristningar i Västerås på Ormberget, Skallberget och Gideonsberg. Dessa tror man är yngre än 3000 år och man har bland annat funnit en intressant kvinnosymbol. Totalt har man nu undersökt sex områden med ristningar. Vid Viby, nordöst om Köping, finns en ristning med skepp och skålgropar. Denna ligger vid E18 och Länsstyrelsen och Trafikverket arbetar nu för att den inte ska påverkas vid ombyggnaden av trafikleden. Dessa ristningar är övertäckta med jord för att skyddas och kan således inte ses. Eftersom de äldsta områdena med masugnar har legat i trakterna runt Arboga och Fagersta letar man där vidare för att få fram mer historia.

(Visited 120 times, 1 visits today)